På Tekniska högskolan studerar ca 800 teknologer som har svenska som modersmål. Årligen kommer det omkring hundra svenskspråkiga phuxar.

Vid Tekniska högskolan föreläses grundkurserna i matematik, fysik, datateknik och produktionsekonomi på svenska. Det finns även svenskspråkiga övningsgrupper i flera ämnen. Man kan i princip läsa 45 studieveckor av grundstudierna på svenska. Som svenskspråkig har man alltid rätt att använda sitt modersmål i tenter, seminarier och övningsarbeten.

Det finns också ett svenskspråkigt huvudämne, FIF – Framtidens Industriföretag, som är populärt även på finskt håll. Inom FIF läser man en del av kurserna i Otnäs och en del på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm eller Linköpings Tekniska Högskola (LiTH).

Vid flesta avdelningarna finns det en svenskspråkig studierådgivare och även den svenskspråkiga abi-infon är i goda händer. Pia Rydestedt jobbar som högskolans svenskspråkiga studieplanerare. Hon berättar att de vanligaste problemen är att man inte får tentfrågorna på svenska, fast man ber om dem, och att studiematerialet oftast är på finska.

De hetaste projekten inom svenska sektorn är för tillfället ett projekt för en elektronisk ordbok och en ”prata svenska” -kampanj. Man håller på och gör en svensk–finsk–engelsk ordlista, som omfattar de flesta tekniska områden. Denna skall sedan ut på webben till allas förfogande. Idén är att informera professorer och lärare om denna ordbok och få dem att inse hur viktigt det är att ge terminologin på alla tre språken till teknologerna.

”Prata svenska” -kampanjen sker i samband med folktingets ”Svenska på stan” -kampanj. Genom kampanjen vill man uppmuntra svenskspråkiga att använda sitt modersmål i vardagliga situationer även i Otnäs. Problemet är att folk inte använder svenska, utan byter genast om till finska.

Jag kommer väl ihåg när jag, som phux, talade svenska med kassatanten i en butik i Helsingfors. Min kompis, som var Helsingforsbo, tittade på mig som om jag varit från mars. När vi kom ut ur butiken, berättade hon för mig hur man skall bete sig i här: Man talar finska i butiken, annars kan de ju tro att du är från landet! (Vilket jag visserligen är…)

Pia Rydestedt har även ett budskap till teknologerna: Besök era studieplanerare och -rågivare och tala med era lärare, även när det gäller mindre saker. Ge också kritik och berätta om problemen i undervisningen, så väl den finskspråkiga som svenskspråkiga. Hon hoppas att studieplanerarna och vi teknologer någon vacker dag skall hitta varandra!

Tommy Gull kommer från Närpes i svenska Österbotten och studerar maskinteknik för andra året. När han kom till Otnäs, kunde han endast skolfinska och hade ingen praktisk erfarenhet av språket.

I början var det väldigt tungt att läsa kursböcker på finska. Först måste han översätta texten innan han kunde studera ämnet. Han har upptäckt att det finns mycket bra kursböcker på svenska på biblioteket.

"De flesta vet inte ens om att de finns", säger Tommy. Han tycker ändå att lärarna kunde ta som vana att berätta om det finns motsvarande kursböcker på svenska. Tenterna brukar han skriva på svenska, fast han får frågorna på finska.

Personligen har han inte haft problem med detta, men hans syster hade en gång fått höra att hon inte får svara på svenska i tenten.

Tommy har läst grundkurserna i matematik, fysik, programmering och produktionsekonomi på svenska. Som huvudämne kommer han att läsa FIF-programmet. Att hans huvudämne är på svenska hade dock ingen betydelse.

Han valde det enbart av intresse. Med sina lärare pratar Tommy ofta svenska. De flesta lärare vid hans avdelning och även hans lärare i nationalekonomi talar bra svenska. Oftast pratar man automatiskt finska med folk, eftersom man inte vet om att de kan svenska, säger han.

De, som han vet att är svenskspråkiga, talar han svenska med. I övrigt talar han finska i sin vardag. Om svenska studiesektorns kampanjer säger han, att den elektroniska ordboken kommer till nytta, speciellt när man gör skriftliga arbeten.

Tommy talar dock finska så ofta han har möjlighet. Därför är han inte så ivrig anhängare av ”prata svenska” -kampanjen, även om han förstår vikten av att bevara det svenska språket. Tommy har insett, att om man vill jobba som diplomingenjör i Finland, måste man kunna finska flytande. Han är väldigt glad över att han kom till Tekniska högskolan för att studera och inte valde t.ex. Åbo. Här får han lära sig finska på köpet!