![]() |
||||
![]() |
![]() |
![]() |
|
![]() |
![]() |
||||
Han har havet nära hjärtat
Emilia Wahlström
Tänk dig att du redan samma dag som du börjar dina studier vet vilket datum du skall bli färdig. Du kommer att studera tio och en halv månad per år och då du blir färdig är chansen att få ett jobb hundra procent. Låter det vrickat? Inte alls – välkommen till Försvarshögskolan.
![]() Hösten 1998 började Alexander Lindgren sina studier vid maskinavdelningen på Tekniska högskolan. Efter studenten och armén hade han sökt in till både Försvarshögskolan och Poli, men valde att börja studera i Otnäs. Det tog ändå inte länge förrän han märkte att han inte ville bli DI. Sin militärtjänstgöring hade Alexander gjort i landstridskrafterna, och han hade redan en plats vid Kadettskolans landstridslinje. Men medan Alexander fortsatte med sina phuxkurser i matematik gjorde han beslutet att på våren söka in till flottan. ”Jag hade fått nog av att vara på land”, konstaterar Alexander. Han har hela sitt liv vistats mycket i skärgården så fastän han tillbringat sin beväringstid på fast mark ville han nu till flottan. Han har inget ont att säga om studierna vid Poli, utan tycker att de var bra och krävande, men för honom helt enkelt fel. Alexander sökte alltså in till Försvarshögskolan våren 1999 – och blev antagen. Han började sina studier genast nästa höst och trivdes bra genast från början. I Alexanders årskurs började cirka 130 elever, varav tio stycken skulle till flottan som han. Första året studerade alla kadetter från luft-, sjö- och landstridskrafterna tillsammans i Sandhamn. Påfrestande första år Fast banan var den rätta var det första året inte lätt. Det var väckning klockan sex varje dag, med därpå följande morgongymnastik och lektioner till halvfem. ”Det var ett psykiskt tungt år för mig”, medger Alexander. Som första årets studerande var man lägst i rangordningen och det var många seder och bruk man måste vänja sig vid. Han bodde på internat, i ett litet rum tillsammans med en annan studerande. Alexander läste mycket pedagogik det året, som är viktigt för en militär som skall undervisa och utbilda andra människor. Vidare pluggade kadetterna språk, matematik, fysik, taktik och krigshistoria. De fick också bekanta sig med olika vapenslag. Två år efter att Alexander började så omstrukturerades hela utbildningsprogrammet på Försvarshögskolan. Saker som han upplevt stämmer alltså inte nödvändigtvis för dagens kadetter.
I maj flyttade sjömännen till Sjökrigsskolan på Sveaborg. ”Det var onekligen ett fint ställe att studera på, om också lite dragigt på vintrarna”, skrattar Alexander. I Försvarshögskolan har man inget sommarlov att prata om, bara tre veckor, men det är i stället då som sjömännen får öva sig på att navigera. ”På vintrarna läste vi teori, bland annat mycket navigation”, berättar Alexander, ”och på somrarna fick vi köra med fartygen i skärgården”. Stämningen bland kadetterna var god och kurskamraterna lärde verkligen känna varann bra. ”Då din vän jobbat i två dygn utan att sova, kommer sidor fram som man inte annars skulle lära känna”, funderar Alexander. Snart färdig men ändå inte
Mindre än tre år efter att Alexander första gången fick prova på att navigera skepp är han fem före att bli färdig. Han är nu fjärde årets studerande och håller på att skriva på sitt slutarbete, som skall lämnas in inom februari månad. Datumet för när han får pappren i handen var fastslaget redan då han började studera – fjärde juni detta år. Alexander börjar sitt första jobb inom militären i sommar, antagligen ombord på en robotbåt. I vilken riktning Alexanders karriär kommer att utvecklas är ännu öppet, men han säger att han gärna kunde tänka sig en tjänst utomlands i något skede, till exempel i FN-tjänst. Alexander påpekar att han ändå inte blir färdig i ordets riktiga mening. ”Att man har en examen betyder inte att man är färdig, det finns ännu mycket kvar att lära sig”, menar Alexander. Men han ser fram emot att börja jobba och tror att det kommer att bli en utmaning. I och med att Alexander får sin examen förbinder han sig att jobba minst fyra år i militärens tjänst, men det tycker han inte att är något problem. Han håller ju ändå på med något han trivs med. Dessutom kan han till skillnad från andra studerande med säkerhet säga att han inte kommer att bli arbetslös. Försvarsmakten garanterar arbetsplats för alla som blir färdiga från Försvarshögskolan. Militäryrket ett kall
Vad är det då som gör att någon passar till militär? Svår fråga, tycker Alexander, men säger att han säkert haft nytta av att han är så envis, han har inte gett upp fast studierna tidvis känts jobbiga. Det goda med en karriär som militär är att uppgifterna du jobbar med är så varierande, fältet är verkligen brett, funderar Alexander. Så länge man är villig att byta uppgifter och lära sig nya saker har man aldrig tråkigt. På frågan om det ändå finns något dåligt med att jobba inom armén kommer Alexander inte egentligen på något. Det finns de som klagar på lönen men Alexander tycker inte att det är något problem. ”Med lönen vi får kan man inte leva i överflöd”, konstaterar han, ”men det är inte heller nödvändigt för mig.” ”Var och en har själv valt sitt yrke och jag tycker att man måste ha en övertygelse om att det man gör är det rätta, oberoende lönen”, slår han fast. Att Alexander valde militäryrket beror till en del på att det är ett ”familjefel”, som han säger själv. Men han är övertygad om att han valt rätt. Ändå uppmanar Alexander den som funderar på en karriär inom militären att fundera två gånger på saken. ”Det är lätt att börja studera”, säger han, ”men för att du skall orka ända ut krävs motivation”. Det som ger en motivation kan variera. Alexander har sporrats av sin fosterlandskänsla och tron på att det han gör är rätt. ”För mig var det sist och slutligen ett ganska enkelt val”, avslutar Alexander. Havet har alltid legat honom nära hjärtat. |
||||
![]() |