Etusivulle




Han tecknar på hud
Malin Kock


Diego Villanello är tatuerare. Ett udda yrke enligt vissa. Det tycker inte han själv.

Kuva
Diego Villanello är tatuerare. Ett yrke bland alla andra, enligt honom själv.


För tio år sedan kanske det var så. I takt med att tatueringarnas popularitet ökade så ökade också tatueringsbodarna i antal. Nu finns det ju sådana i varje hörn, säger han.

Med tatuerade armar, läderbyxor och ring i örat ser Diego Villanello riktigt tuff ut. Sedan 14 år tillbaka gör han tatueringar på heltid. Företaget ”The Duck’s Tattoo” i Östra centrum är hans eget. Ungefär femton tatueringar ser där dagens ljus varje dag.

Men vägen till framgång har inte alltid varit så lätt. I unga år började Diego Villanello sin karriär som tatuerare med synål och färg. Ibland ställde vänner och bekanta upp som försökskaniner, ibland lät han fantasin flöda med den egna kroppen som underlag. Nästa steg var att bygga egna tatueringsmaskiner. Kundkretsen ökade och snart kunde Villanello öppna eget.

Jani Järvikuona har velat ha en tatuering i tio års tid, utan att våga ta det avgörande steget. Nu är det äntligen dags. Som de flesta andra som kommer till ”The Duck’s Tattoo” har han med en modell av tatueringen. Den abstrakta teckningen skall föreställa eld och vatten.

Ljudet av tatueringsmaskinen skär ända in i benmärgen. Järvikuonas rygg är blossande röd och med jämna mellanrum torkar Diego Villanello bort blodet som inte slutar rinna. Det ser fruktansvärt otäckt ut, men Järvikuona verkar lugn.

– Det gör inte alls ont, försäkrar han.

Villanello berättar att det gör mest ont på de ställen där nerverna går nära huden. Han har tatuerat allt från små hjärtan på vrister till detaljrika konstverk över hela ryggar. Svartvita och i färg. En normalstor tatuering tar ungefär en och en halv timme att göra.

– Det viktiga är inte storleken eller motivet, utan att tatueringen blir bra, säger han.

Allra helst gör han ändå porträtt på människor och djur. Diego Villanello är konstnär ut i fingerspetsarna.

– Alla tatuerare måste kunna rita. Skillnaden är bara att man gör det på hud istället för på papper.

Största delen av dem som gör en tatuering är mellan 20 och 40 år. Villanello berättar att han har tatuerat allt från tonåringar till pensionärer. Åldersgränsen på ”The Duck’s Tattoo” är 18 år. Annars är det föräldrarnas tillstånd som gäller.

– Jag vill inte ha arga föräldrar efter mig, motiverar Villanello sitt beslut.

Varför vill man då ha en tatuering och utsätta sig för onödigt lidande? Diego Villanello ser uttråkad ut.

– Varför har du örhängen? Det är snyggt helt enkelt.

Trender kommer och går också inom tatueringsbranschen. Det är inte ovanligt att folk vill ha en likadan tatuering som någon berömd person.

– För några år sedan var Pamela Anderssons tatuering runt armen högsta mode, berättar Villanello.

Han understryker vikten av att sköta sin tatuering och hålla den ren från smuts. Särskilda krämer som man kan smörja in sin tatuering med finns att köpas på tatueringsbodar och apotek. Jani Järvisuonas tatuering är färdig. Den är mycket stilren och snygg. Han drar på sig tröjan medan Diego Villanello tvättar händerna. Bredvid handfatet står ett kramdjur. Det är Ior från Nalle Puh. På väggen hänger tavlor föreställande monster och skelett. Kontrasten är slående.