Svenska dagen föddes för ungefär hundra år sedan. I början på 1900-talet härjade häftiga språkstrider i vårt land, där folket delades upp i fennomaner och svekomaner. För att försvara det svenska språket inrättade Svenska Folkpartiet en svensk dag, på Gustaf II Adolfs dödsdag den sjätte november. På den tiden sågs Gustaf II Adolf nämligen som en stor hjälte och frihetskämpe. På svenska dagen ordnades sedan medborgarfester och såldes speciella svenska dagen -märken till förmån för Svenska Kulturfonden.

1930-talet kännetecknades av häftiga språkstrider – svenska dagen utmynnade i sammandrabbningar där polisen blev tvungen att skilja åt studenterna med vattenkanoner. Idag känns sådana slagsmål avlägsna, i en tid där svenska dagen har krympt till att betyda ett sofistikerat party för enstaka finlandssvenskar och obligatoriska klipp och klistra -lekar för alla dagisbarn.

Folktinget är en organisation som har i uppgift att bevaka finlandssvenskarnas intressen i Finland. Där jobbar Anna Jungnar som projektsekreterare. På frågan om vad svenska dagen betyder idag svarar hon att den förhoppningsvis är en sammanhållande dag. En dag som är viktig för alla finlandssvenskar, en dag med traditioner, historia och svenska dagen -märken. Vad skall man då egentligen göra på svenska dagen? ”Man skall vara glad, fira Svenska Natten, köpa märken av något barn och dricka skumvin”.

Den femte november ordnas Svenska Natten på Gamla Studenthuset i Helsingfors. Där samlas finlandssvenska studerande för att lyssna på levande musik, dricka öl och socialisera. Men hur viktig är Svenska Natten för studerande och vad betyder egentligen svenska dagen för dem? ”Inte så hemskt mycket”, svarar Lena Schreiber, studerande på avdelningen för byggnads- och miljöteknik. Hon har egentligen aldrig gjort något speciellt på svenska dagen, varken sålt märken som liten eller minglat på Vanha under Svenska Natten. Hon tror att de flesta finlandssvenskar är rätt så nöjda med sin situation idag, de oroar sig inte för framtiden och har således ingen orsak att hävda sig själva under en speciell dag på året.

Ray Lindberg driver På svenska? -kampanjen på Tekniska högskolan, vars syfte är att förstärka svenskan på högskolan. För Ray har dagen fått en speciell betydelse just i år, eftersom den innebär en avslutning på kampanjen, men tidigare har han egentligen aldrig tyckt att dagen varit så märkvärdig. Han tycker ändå att det vore bra om man stannade upp en stund och funderade över hur det är att vara finlandssvensk. Att hänga med på Svenska Natten är också en god grej, påpekar Ray. ”Men jag vägrar ändå predika”, säger han, ”dagen behöver inte vara speciell för alla”.

Lena Schreiber tycker att det finns mycket utrymme att utveckla dagen, och det håller Ray med om. Han anser att man kunde satsa mera på ungdomar, som ofta behandlar svenska dagen i skolan i alla fall. Men i stället för att sjunga Modersmålets sång kunde man genomföra något roligt jippo, liknande ett teknologiskt upptåg, där skoleleverna kunde göra något själv. Lena anser att man kunde satsa på ungdomar t.ex. genom att bjuda dem på gratis svensk teater eller bio. ”Men kanske man på svenska dagen borde satsa mer på de finskspråkiga, och för dem visa vad finlandssvenskhet går ut på”, avslutar Lena.

För alla dem som inte festar på Gamla studenthuset, inte köper ett märke av något skolbarn och inte korkar någon skumvinsflaska, känns svenska dagen antagligen lika avlägsen som Gustav II Adolfs sista andetag på slagfältet vid Lützen för trehundrasjuttio år sedan. Men fastän Lena inte har några speciella känslor för dagen så vore det fel att slopa den, tycker hon – det skulle definitivt vara ett tecken på att inte finlandssvenskarna själva bryr sig om sin egen framtid.

Vad händer på svenska dagen? - Barn säljer svenska dagen -märken, intäkterna går till att befrämja finska ungdomars studier i svenska. - En huvudfest med medaljutdelning, mingel och musik går av stapeln på Svenska Teatern. - Svenska dagen -bakelser säljs i stan. - Natten före svenska dagen festar studerande på Vanha.